man mår som man förtjänar
Skjut mig långsamt, dagar som dessa minns jag varför jag inte går ut och festar allt för ofta. Partyblåsan åkte på igår, shotade som en galning på krogen och full som gatan blev man, gick nog ut LITE för hårt med tanke på att det var ett tag sen sist. Men tror inte jag gjorde bort mig allt för mycket(?) Vad jag minns stod vi mest och dansade HEEEEELA långa kvällen. Men klumpig som jag är avslutades självfallet kvällen med att jag ramla och skrapade upp hela benet när jag skulle göra ett tappert försök att springa i mina 12cm klackar för att hinna med spårvagnen, lyckat.
man mår som man förtjänar
festsugen(?)
Jag börjar känna ett oerhört sug för att gå ut och festa, är ju faktiskt 1½ månad sedan sist. Hade varit rejält roligt att gå ut, men jag avvaktar nog framtill nästa löning eller så. Har andra planer för denna helgen, bl.a IKEA, fixa datorn och spendera så mycket tid som möjligt med min kära som ÄNTLIGEN fått komma hem, ett par dagar i alla fall.
Så Kimsan, försök inte lura mig nu! :D
en bra dag
Igår var en bra dag, allt flöt på som en dans. Vaknade till ett samtal från min pappa, vilket gjorde att jag blev på väldans bra humör. För er som inte känner mig/han så ringer han nämligen ALDRIG oftare än en gång i halvåret, så gårdagens samtal resulterade i positivitet.
Därefter drog jag mig bort till sjukan och min kära flickvän. Drack kaffe, spelade kortspel (jag förlorade dock varenda jävla gång så gav upp). sen blev det lite mys innan jag var tvungen att styra mina steg till skolan, hade prov som gick över förväntan.
Sen mötte jag upp Kimsan, vi skyndade bort till Åhlens för att ro åt oss ett exemplar av "New Moon". In på gymet, körde ett 1-timmes pass sen hem med snabba steg för god mat, "New Moon" samt Ben&Jerrys. Det var helt enkelt en väldigt bra dag. Denna dagen började dock inte med samma flyt men det orkar jag inte gå in på just nu. Så tills återseende, hej med er!!
barnkalas
Nu är denna söndagen snart över. Blev spenderat tre timmar på barnkalas, fick spelat spel, byggt pussel och massa god mat och tårta. Sen har jag spenderat några timmar hos min kära på sjukan också. Höll på att somna dit bredvid henne och då vare dags att bege sig hemåt.
Funderar om man eventuellt ska göra lite skolarbeten nu såhär på kvällskvisten eller om man helt enkelt bara ska nöja sig med att sova. Trött som få men samtidigt full av energi, sådär typiskt mig...
På tal om något helt annat så ska älsk och jag ÄNTLIGEN må jag säga, införskaffa oss en ny säng, ut med den gamla och in med den nya. Känns härligt att få införskaffat lite saker tillsammans, sakta men säkert kommer vi i ordning.
ny telefon
kärleken är oövervinnlig
tankar
Känns som om man går runt med en tegelsten innanför bröstkorgen dygnet runt. Oro för vad som kommer hända, med mig, med dig, med livet i största allmänheten. Hur kommer framtiden se ut. Hur bör man hantera en del situationer.
Man försöker så mycket hela tiden, vara alla till lags, göra det rätta. Dagarna igenom går man och försöker hålla folk i sin omgivning nöjda och glada. Men när det kommer till en själv, vad som gör en själv nöjd och glad. Jag hatar att vara egoistiskt, men känns som att jag måste det. Ingen ger mig svaren jag behöver och jag själv är inte kapabel till att svara på dem.
finns hos dig i vått och torrt, dag som natt. jag älskar dig <3
katastrof
Jag tror för mycket på människor, jag glömmer bort mig själv i all kaos. Men sista tiden har jag börjat tänka på mig själv igen, endast på mig själv, på mitt eget bästa. Ser bara en sak framför mig, är det rätt eller är det fel(?)
Vart tar tiden vägen(?)
Känner mig pressad, stressad, you name it.
Ottos begravning var igår, hade så gärna velat närvara, få ta ett sista farväl. Även fast jag inte riktigt känner mig mogen för det så är jag så illa tvungen att göra det någon gång. Vill i alla fall skänka en tanke till alla hans nära och kära.
Sen har älsklingen fått komma hem nu äntligen, efter mycket om och men. Så det känns ju som en oerhörd lättnad i varje fall.
Jag rundar av här, känner inte att jag har något vettigt att skriva...
vänner för livet(?)
Jag hade/har en vän som jag har delat oerhört mycket tillsammans med, hon är nog en av dem jag har som mest minnen tillsammans med om man ser tillbaks. De sista två åren har vi väl kanske inte riktigt varit på samma plan i livet, men vilket i sig inte är så konstigt. Jag valde att flytta och börja mitt liv på helt ny kula i en helt annan stad. Till en början pratade vi hela tiden, men efter ett tag blev kontakten allt mer sällan.
Men även fast vi inte pratat varje dag så visste vi alltid vart vi hade varandra, vi fanns där för varandra. Och när vi väl pratade så var allt precis som vanligt, vi var vänner och bra sådana.
Sen händer det nånting och utav.. ja, mest chock väljer jag att ta avstånd. Varför(?) frågar jag mig nu. Hon är en vän och oavsett vad hon gör och inte ska jag ju finnas där och stötta henne. Jag känner mig dum för hur det har blivit. Jag känner ingen besvikelse, bitterhet eller är minsta lilla arg för det beslut hon tog men ändå kunde jag inte stötta henne. Visserligen önskade jag väl henne bättre, men vänner finns till för att stötta en trots att alla beslut man tar kanske inte är dem bästa.
Åhh, blir galen. Vill bara skriva ut exakt hur jag känner, tänker osv. Men för att försöka hålla vissa saker hemligt då jag anser att en del saker inte är till för allas nyfikenhet så kan jag inte.
Hoppas iaf att du läser det här, förlåt för allt...
Du har och kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta <3
klump i magen
När du inte mår bra så mår jag inte bra. Bli frisk, kom hem och låt mig rå om dig.
älskar dig <3
4 år
Igår, den 6/3, var det exakt 4 år sedan min mamma lämnade oss. Kan ännu inte släppa att det redan har gått fyra år, känns som om det lika väl hade kunnat vara igår. Sorgen och smärtan över att du lämnat oss är lika stark nu som då.
För fyra år sedan stod jag där, din död bröt ner mig totalt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle klara av att leva ett liv utan dig. 16 år gammal, ingenstans att ta vägen. Men på något sätt har jag lyckats ta mig igenom dessa fyra år utan dig, det har varit många motgångar, livet har inte alltid gått som planerat. Men jag har tagit mig hit idag. Det känns lika jobbigt än idag att behöva leva ett liv utan dig men jag har varit illa tvungen att lära mig att leva med de, och det är vad jag gör. Var dag bearbetar jag mig själv och min sorg.
När jag tänker tillbaks på alla minnen tåras mina ögon, det finns ingen i mina ögon som kan mäta sig med dig. Du var stark, karismatisk, förstående, snäll, hjälpsam, bestämd, kärleksfull, glad. Du gjorde ett stort intryck hos många och för mig var du mer än bara en mamma, du var en bästa vän.
Jag önskar så att du var här och fick ta del av mitt liv, ta del av Fredriks liv. Innerst inne tror jag att du ser ner på oss, följer varje steg vi tar och vakar över oss.
Jag hoppas att du har fått komma till en bättre plats, att du har det bra och att du vet hur mycket jag/vi älskar dig. jag lever för dig <3
träningstönt
Ja, jag får väl erkänna att jag alltid varit lite av en träningstönt, men ser inget dåligt i de. Lättare att hålla igång om man tycker det är roligt på samma gång. Nu ska älsklingen bara se till och bli frisk så hon kan börja träna med mig, det har hon sagt att hon ska, helt på eget bevåg. Kommer bli intressant.
en snabbdusch, en kopp te samt skicka in ett skolarbete är vad som ska göras innan sängen blir aktuell.
Chao!
skolarbeten...
Ligger på soffan, gör bort en jäkla massa skolarbeten. Men börjar känna mig rejält utmattad. Varit vaken i en evighet känns de som, börjar närma sig ett dygn snart i varje fall. Vill inget hellre än krypa ner bredvid min vackra just nu. Men känns som om jag borde slutföra detta innan det blir aktuellt.
Bara att bita ihop, inte så mycket kvar. Men politik är förjävla tråkigt, försöker att inte somna. Nåväl har skrivit tillräckligt, ska fortsätta med mitt andra.
veterinärbesök
Nu sitter man ihopkurad i sina allra mysigaste byxor och älsklingens stora, varma tröja. Dags att göra bort skolarbeten, en hel del som ska bli gjort innan veckan når sitt slut. Så jag har inte tid att spendera framför datorn.
Hej med er!
