känslorna exploderar
3:e gången hos psykologen idag då, är helt utmattad. Som jag gråter varje gång jag är där. Saker man trodde man hade lagt bakom sig för så länge sedan kommer upp igen och gör ont.
När man tänker efter så vet jag att jag inte kan skuldsätta mig själv och det finns inget som jag hade kunnat göra annorlunda. Situationen är som den är och jag måste försöka acceptera det på något konstigt sätt.
Det är säkert hälsosamt att få lufta sina tankar, känslor och funderingar till någon men jag är fortfarande skeptiskt. Hur kan någonting som gör så fruktansvärt ont vara bra för en. När jag håller mig sysselsatt håller jag också mina tankar och känslor sysselsatta. Men när jag är hos henne så tvingas allting upp och bara exploderar. Hjärtat värker, själen värker, tårarna rinner och jag kan inte hantera det. Jag blir maktlös och orkeslös och alla sorgekänslor tar över totalt.
Min älskade Sanna, om det bara fanns någonting jag kunde göra som fick dig att komma tillbaks så hade jag gjort det direkt. Allt jag vill är att få ha dig hos mig igen. Kan fan inte acceptera att det har blivit såhär. Jag blir arg av tanken på att du, som den underbara människa du var, med all den glädje du spred omkring dig inte fick vara kvar i livet. Finns ingen rättvisa, kan inte förstå eller ta in vad det faktiskt är som har hänt. Jag kan inte förstå, jag vill inte!!
Och snart ska jag flytta ut från våran lägenhet också, ska lämna all den trygghet som finns här bakom mig. Känns så jävla jobbigt men ändå på ett sätt skönt. För jag vet att jag inte mår bättre av att bo kvar här, jag plågar bara mig själv i tanken om att du ska komma hem hit. Men jag vet att när jag nu flyttar så kommer allt komma över mig en gång för alla, du finns inte längre... fanfanfan!
jag älskar dig Sanna Lange, jag vet att jag säger det hela tiden, men jag vill bara att du ska veta det. Tveka inte, mitt hjärta tillhör dig i all evighet. Min ängel <3
När man tänker efter så vet jag att jag inte kan skuldsätta mig själv och det finns inget som jag hade kunnat göra annorlunda. Situationen är som den är och jag måste försöka acceptera det på något konstigt sätt.
Det är säkert hälsosamt att få lufta sina tankar, känslor och funderingar till någon men jag är fortfarande skeptiskt. Hur kan någonting som gör så fruktansvärt ont vara bra för en. När jag håller mig sysselsatt håller jag också mina tankar och känslor sysselsatta. Men när jag är hos henne så tvingas allting upp och bara exploderar. Hjärtat värker, själen värker, tårarna rinner och jag kan inte hantera det. Jag blir maktlös och orkeslös och alla sorgekänslor tar över totalt.
Min älskade Sanna, om det bara fanns någonting jag kunde göra som fick dig att komma tillbaks så hade jag gjort det direkt. Allt jag vill är att få ha dig hos mig igen. Kan fan inte acceptera att det har blivit såhär. Jag blir arg av tanken på att du, som den underbara människa du var, med all den glädje du spred omkring dig inte fick vara kvar i livet. Finns ingen rättvisa, kan inte förstå eller ta in vad det faktiskt är som har hänt. Jag kan inte förstå, jag vill inte!!
Och snart ska jag flytta ut från våran lägenhet också, ska lämna all den trygghet som finns här bakom mig. Känns så jävla jobbigt men ändå på ett sätt skönt. För jag vet att jag inte mår bättre av att bo kvar här, jag plågar bara mig själv i tanken om att du ska komma hem hit. Men jag vet att när jag nu flyttar så kommer allt komma över mig en gång för alla, du finns inte längre... fanfanfan!
jag älskar dig Sanna Lange, jag vet att jag säger det hela tiden, men jag vill bara att du ska veta det. Tveka inte, mitt hjärta tillhör dig i all evighet. Min ängel <3
Kommentarer
Trackback
