när ska det vända!?
Så oerhört less på ALLT, när fan ska allting vända till min fördel!?
Inte nog med att jag än en gång fått inflammerade leder vilket resulterar i att jag knappt kan sova eller röra på mig, har jag nu även fått besked om att jag måste flytta då hon jag hyr av ska sälja lägenheten tidigare än planerat. Så nu sitter man här, med knappt 3 månader på sig att hitta något nytt, panikslagen.
Dag in och dag ut undrar jag vart fan livet ska ta mig, och om det verkligen är såhär livet ska se ut de resterande åren jag ska vara i de. Inte den blekaste om vad man ska göra, inte den blekaste om var man ska bo, inte den blekaste aning om någonting. Jag är less på att inte känna trygghet eller tillhörighet någonstans, nu är det fan min tur att få lite medvind i livet för jag orkar inte mer!!!
Inte nog med att jag än en gång fått inflammerade leder vilket resulterar i att jag knappt kan sova eller röra på mig, har jag nu även fått besked om att jag måste flytta då hon jag hyr av ska sälja lägenheten tidigare än planerat. Så nu sitter man här, med knappt 3 månader på sig att hitta något nytt, panikslagen.
Dag in och dag ut undrar jag vart fan livet ska ta mig, och om det verkligen är såhär livet ska se ut de resterande åren jag ska vara i de. Inte den blekaste om vad man ska göra, inte den blekaste om var man ska bo, inte den blekaste aning om någonting. Jag är less på att inte känna trygghet eller tillhörighet någonstans, nu är det fan min tur att få lite medvind i livet för jag orkar inte mer!!!
Shortcut thru life
När ska livet återgå till va de en gång var, är less på att känna mig som en fånge i livet. Önskar ständigt att en slags shortcut thru life ska komma min väg. Vill egentligen bara få känna att de är bra, att livet inte är en plåga. Men det är lättare sagt än gjort.
Försöker kämpa och sakta ta mig loss från de mående som trycker ner mig totalt. Jag är väl medveten om att jag inte kan gå runt resten av mitt liv och bete mig som jag gör. Jag kan inte fortsätta stänga ute människor till den nivån jag faktiskt gör, jag kan inte fortsätta gräva ner mig i min sorg, jag kan inte ständigt va rädd att släppa in folk på livet. Jag kan inte gå runt och vara rädd för att misslyckas, allt detta kommer göra att jag står kvar på samma plats och trampar tills dess att jag tillåter mig att leva till fullo igen.
Som sagt är allt mycket lättare sagt än gjort. Den sista veckan har varit rejält kaosartad. Jag har inte ens hunnit reagera på allt som hänt. Så besviken över hur jag kan låta mig tappa fotfästet så totalt som jag gjort.
Men det som får mig att ändå lyckas fungera, det är mina minnen med dig. Drömmen där du kom till mig. Och det faktum att du sagt till dina vänner bara dagarna innan du togs in på sjukhuset att du älskar mig, att jag är rätt för dig och du vet att du är den rätta för mig. De är dessa minnen, tankar, drömmar, ord som får mig att fortsätta leva.
Jag älskar dig Sannapanna och det är dags för mig att med hjälp av all den styrka du ger mig komma tillbaks till samhället, bli mitt glada jag igen. <3 <3 <3
Försöker kämpa och sakta ta mig loss från de mående som trycker ner mig totalt. Jag är väl medveten om att jag inte kan gå runt resten av mitt liv och bete mig som jag gör. Jag kan inte fortsätta stänga ute människor till den nivån jag faktiskt gör, jag kan inte fortsätta gräva ner mig i min sorg, jag kan inte ständigt va rädd att släppa in folk på livet. Jag kan inte gå runt och vara rädd för att misslyckas, allt detta kommer göra att jag står kvar på samma plats och trampar tills dess att jag tillåter mig att leva till fullo igen.
Som sagt är allt mycket lättare sagt än gjort. Den sista veckan har varit rejält kaosartad. Jag har inte ens hunnit reagera på allt som hänt. Så besviken över hur jag kan låta mig tappa fotfästet så totalt som jag gjort.
Men det som får mig att ändå lyckas fungera, det är mina minnen med dig. Drömmen där du kom till mig. Och det faktum att du sagt till dina vänner bara dagarna innan du togs in på sjukhuset att du älskar mig, att jag är rätt för dig och du vet att du är den rätta för mig. De är dessa minnen, tankar, drömmar, ord som får mig att fortsätta leva.
Jag älskar dig Sannapanna och det är dags för mig att med hjälp av all den styrka du ger mig komma tillbaks till samhället, bli mitt glada jag igen. <3 <3 <3
