Dag 11 – Mina syskon
Jag har 5 syskon, 3 bröder och 2 systrar.
Den första är Fredrik, han är två år äldre än mig och han är mitt enda helsyskon. Han och jag har vuxit upp tillsammans hos våran mamma. Vi har en väldigt bra relation till varandra och stöttar varandra i alla väder. Vi har varit med om mycket tillsammans, där vi förlorat större delen av våran släkt och de är väl delvis de som fått oss att komma varandra så nära. Men vi har egentligen alltid haft en väldigt nära relation till varandra redan som små.
Sen har vi min underbara storasyster Åsa, hon är 7 år äldre än mig och vi har endast samma pappa precis som resten av mina syskon. Vi har egentligen inte haft en jättenära relation när vi var yngre då vi båda vuxit upp tillsammans med våra mammor, men då jag var i tonåren (kanske 14-15 år) så tog vi tag i våran relation och har haft en väldigt nära relation sedan dess. Vi kan prata om allt och är nästan mer som bästa vänner än som syskon många gånger. Det finns inget jag inte skulle göra för min syster.
Sen kommer Tomas som är 19 år äldre än mig. Vi har inte heller haft en nära relation till varandra och har väl inte direkt heller en jättenära relation idag, men han bor i Göteborg precis som jag och vi pratar och ses emellanåt. Trots att vi inte har en jättanära relation så kan jag ändå prata med honom om allt och jag vet att han stöttar mig i allt jag gör.
Därefter kommer min bror Tommy, som är hela 22 år äldre än mig. Han bor i Linköping med sin fru och sina 3 helt underbara döttrar. Jag hälsar på dem emellanåt och de besöker Göteborg varje sommar och har även besökt Gällivare ett par gånger då man bodde däruppe. Vi har inte heller en jättanära relation, men stöttar och finns för varandra i alla väder. Och jag kan alltid vända mig till han om de är något.
Sist men inte minst har jag ytterligare en syster, dock har ingen av mina syskon eller pappa någon kontakt med henne. Och jag har inte träffat henne sedan jag var 6-7 år gammal. De är självklart tråkigt att inte ha en relation till någon som faktiskt är av samma kött och blod men de är hennes val och jag kan inte annat än att acceptera de.
Så kort och gott stöttar jag och mina syskon alltid varandra. Trots att de är långa avstånd emellan oss så vet vi vart vi har varandra och även om de gått 6 månader eller 1 år mellan gångerna vi ses så är det inget som märks när vi väl träffas. Jag älskar alla mina syskon och de finns inget som jag inte skulle göra för dem. <3
Den första är Fredrik, han är två år äldre än mig och han är mitt enda helsyskon. Han och jag har vuxit upp tillsammans hos våran mamma. Vi har en väldigt bra relation till varandra och stöttar varandra i alla väder. Vi har varit med om mycket tillsammans, där vi förlorat större delen av våran släkt och de är väl delvis de som fått oss att komma varandra så nära. Men vi har egentligen alltid haft en väldigt nära relation till varandra redan som små.
Sen har vi min underbara storasyster Åsa, hon är 7 år äldre än mig och vi har endast samma pappa precis som resten av mina syskon. Vi har egentligen inte haft en jättenära relation när vi var yngre då vi båda vuxit upp tillsammans med våra mammor, men då jag var i tonåren (kanske 14-15 år) så tog vi tag i våran relation och har haft en väldigt nära relation sedan dess. Vi kan prata om allt och är nästan mer som bästa vänner än som syskon många gånger. Det finns inget jag inte skulle göra för min syster.
Sen kommer Tomas som är 19 år äldre än mig. Vi har inte heller haft en nära relation till varandra och har väl inte direkt heller en jättenära relation idag, men han bor i Göteborg precis som jag och vi pratar och ses emellanåt. Trots att vi inte har en jättanära relation så kan jag ändå prata med honom om allt och jag vet att han stöttar mig i allt jag gör.
Därefter kommer min bror Tommy, som är hela 22 år äldre än mig. Han bor i Linköping med sin fru och sina 3 helt underbara döttrar. Jag hälsar på dem emellanåt och de besöker Göteborg varje sommar och har även besökt Gällivare ett par gånger då man bodde däruppe. Vi har inte heller en jättanära relation, men stöttar och finns för varandra i alla väder. Och jag kan alltid vända mig till han om de är något.
Sist men inte minst har jag ytterligare en syster, dock har ingen av mina syskon eller pappa någon kontakt med henne. Och jag har inte träffat henne sedan jag var 6-7 år gammal. De är självklart tråkigt att inte ha en relation till någon som faktiskt är av samma kött och blod men de är hennes val och jag kan inte annat än att acceptera de.
Så kort och gott stöttar jag och mina syskon alltid varandra. Trots att de är långa avstånd emellan oss så vet vi vart vi har varandra och även om de gått 6 månader eller 1 år mellan gångerna vi ses så är det inget som märks när vi väl träffas. Jag älskar alla mina syskon och de finns inget som jag inte skulle göra för dem. <3
Kommentarer
Trackback
